Förenade Arabemiraten och Dubai del 2/4

 Resans mål en gång till:

A) Prata med människor som jobbar där, få dem att lita på mig och öppna upp sig med historier

B) Undersöka om Finlands fotboll ska ha något alls att göra med Dubai och liknande ställen. Jag hade ett par möjliga kontakter där främst genom coacher från Serbien.

C) Uppleva värmen i stadens luft och i havet, men även i öken ett stenkast från Oman!

D) Testa turistlivet fullt ut (förutom nattklubbarna) och kunna granska det kritiskt sedan.

E) Leva fullt ut varje dag så som jag lärt mig på senare år. Stiga upp tidigt, uppleva massor, äta sällan och hålla högt tempo. Göra resan på ett sätt som väldigt få människor skulle planera att göra.

 

Efter att ha landat vid flygfältet fick jag genast märka av att det är modernt i Dubai. Robotar scannar ens ansikte samtidigt som man har passet mot en annan scanner. Vissa kommer in vidare genom portar på det sättet och vissa måste gå till mer normala manuella ställen eftersom tekniken inte fungerar 100%. För att komma vidare hoppar man in i ett snabbt fint tåg på flygäfltet som kör en mellan byggnader till bagaget och terminalen där man ska ut. Min väska kom rätt snabbt på några minuter men hela processenatt ta sig ut ur flygfältet tog nog över halvtimme lugnt sagt. När jag fått väskan skickade jag svar på Whatsapp åt min chaufför att jag är nära nu men jag skall byta simkort också. En liten butik i flygäfltet installerade ett sim-kort i min telefon som hade cirka 3gb surf och 30min att ta emot samtal och 30min att ringa samtal. Det ingick säkert sms också men det minns jag inget om. Alla som kom in i landet fick ett simkort med 1gb surf också som man själv kunde sätta i telefonen, det behövde jag aldrig använda. Det fanns rykten om att Whatsapp inte fungerar i Dubai och att man behöver en helt annan app för att åtminstone ringa till Finland med videosamtal. Det stämde inte riktigt men det krånglade lite grann uppe i Burj Khalifa efter en stund.

Chauffören som skulle köra min till hotellet hade mitt namn på en skärm framför sig (på telefon tror jag) så det gick snabbt att hitta honom och inget såg speciellt stort ut alls just i den lilla terminalen där jag skulle ut. Taxifärden gick genom centrala Dubai nästan iallafall och chauffören var från Pakistan. Han pratade utmärkt engelska och berättade en hel del under resan. Han var väldigt trevlig. Jag hade förväntat mig kanske 50-100 skyskrapor totalt endast men det finns väl kanske runt 1000 stycken i staden. Rejält höga byggnader kanske man ska kalla dem eller så är skyskrapor rätt ord. Överraskande var det. Värmen han jag känna lite av och AC:n i taxibilar och alla byggnader känns väldigt kall. Då jag kom hem till kalla Finland sedan var känslan bara att, jamen så här kändes det inomhus i Dubai ofta.

C) Om vi går in på just värmen nudå så ska jag berätta lite om den. På natten var det ungefär 27 grader och på dagen varierade värmen men varmast vid Dubai Marina där jag bodde vara kanske 34 grader. Att vara i den här värmen är inte bara enkelt ens för en person i bra ålder och i bra fysisk form, även om värme ofta är skönt. Då jag kom ut ur hotellet tänkte jag alltid att "ja just jo" för värmen är väldigt påtaglig. Att gå till stranden några hundra meter var förstås inget problem men helst gick jag i skuggan. På stranden är det såklart skönt att sola, eller vada i vattnet MEN vattnet svalkade inte alls och var cirka 30 grader speciellt de två första dagarna. Det är faktiskt en knäckande känsla att havet inte svalkar alls. Med solkräm med skyddsfaktor 50 och keps på plus lite kläder som skydd ibland gick det ändå bra att gå hela den några kilometer långa stranden vid Dubai Marina. Bara att stanna och ta en simpaus emellanåt, mer för att det är skönt och vatten är vått än för att försöka bli nedkyld. Då jag gick ut på kvällen var det också rejält varmt och det var svårt att inte bli lite svettig om jag gick en bit. Taxi och metro har bra temperatur men där jag bodde var trafiken så livlig att det var bäst att gå en bit innan jag använde lokaltrafik (första 5min stod det mest bara stilla ändå). En dag vid lunch tänkte jag sitta utomhus men jag fick lov att flytta in och äta i ett kylskåpskylt Cheesecake Factory istället. Det var för varmt där ute så jag fick välja att gå in fast det var för kallt där inne. Som tur var blev jag inte sjuk på resan. Jag valde bort att jogga och vara på länk för jag ville helst inte ta reda på hur det skulle påverka mig fysiskt. Det skulle ha varit tufft. Jag var däremot på hotellets gym några gånger och där gick det bra att träna. Hotellets ena pool var kanske 19 grader och där fick man svalka sig rejält och på rummet fanns förstås AC och dusch med även kallt vatten. Kan ännu tillägga att ibland var jag på stranden kl.7 på morgonen för övrigt och havet var nog kallare än 30 grader då. Men det kylde inte ens k.7 på morgonen då ett 100-tal människor kommit dit för att kanske uppleva ett kallare hav.

För att säkert få känna på värmen i dess yttersta form hade jag bokat en ökenrundtur där man först åker bil i 1,5h för att plocka upp andra turister och sedan är man småningom ett stenkast från Oman. Ute i öknen finns ställen där de har kamelfarmer, uthyrning av fyrhjulingar, quadbike (mönkkijä på finska) och ett som annat. Jag och en annan turist från Portugal red på kamel 100 meter, det hade jag testat på Lanzarote för 30 år sedan men nu ville jag testa det igen. Fyra av oss turister hyrde fyrhjuling i en halvtimme och gasade runt i öknen i ett inhägnat område. På det här viset fick man känna på värmen och testa att röra sig i sanden lite mer. Vi fick kylda vattenflaskor innan vi for vidare mot en ännu mer äkta öken. Då vi kommit en bit ut i en rätt oändlig öken så släppte chauffören ut lite luft ur alla däck och då gick det att köra hårt och häftigt ovanpå sanddynerna. Det fanns stänger i taket så vi kunde hålla i oss. Chauffören som var från Pakistan spelade rätt fin arabisk musik och det var roligt. Ingen hade någon sändning på mobiltelefonerna då vi kom längre in i öknen. Vi såg någon annan grupp som också var ute och körde. Vi körde rätt länge och det var rolig stämning. Ett par var från Rumänien men bodde i Österrike. Mannen hade varit i Rovaniemi och skulle dit på semester nu i december igen. Sanddynerna påminner lite om fjäll med snö. Vi stannade och testade sandboarding vilket inte var så långt ifrån snowboarding, fötterna satt dock inte fast vilket gjorde det svårt. Många satt ner på brädan och åkte ner på så vis. Vi som åkt snowboard förr hade nog en chans att åka lite men fötterna satt som sagt inte fast vilket gjorde det svårt.

Temperaturen i öknen var +40 grader och det är enda gången i mitt liv jag upplevt en temperatur som börjar på en fyra utomhus. Sanden blåste lite lätt och det var rejält varmt. En gång joggade jag lite när jag skulle upp med sandbrädan åt en annan, pulsen blev snabbt mycket hög och jag fick stå och vila lite. Hela upplevelsen var intressant och rätt rolig. Om jag ska förstå något av hur värmen är i den här delen av världen så var ett besök i öknen det minsta jag kunde göra. I Dubai hade det varit varmare än så där bara en månad innan jag kom. På sommaren kan temperaturen nå strax över 50 grader och då skall ingen behöva jobba utomhus inom byggbranschen enligt reglerna. Kommer in på regler lag och ordning senare.

B) Kan samtidigt besvara b-frågan om finländsk fotboll har något här att göra här - med tanke på värmen. De som redan hört vår podcast med Sebastian Strandvall hörde att det tog två veckor att anpassa sig till värmen i Iran och att han då började svettas på ett normalt sätt där. Att spela fotboll i den här värmen är rätt otänkbart för mig och jag länkade inte utomhus en enda gång som sagt. Både som spelare och tränare skall du vara väldigt speciell för att vilja leva i en sådan här hetta och syssla med fotboll utomhus. De flesta finländare har väldigt ljus hy och jag tror med tanke på värmen att det här inte är något geografiskt ställe där vi finländare ska röra oss.

Vad gäller mina kontakter från bl.a. Serbien som jag ätit middag med i Madrid i juni 2022 bland annat så var det inget vettigt sätt att komma framåt med att f"å en inblick i fotbollen" i Dubai eller Förenade Arabemiraten. En bekant person som dragit kurser av högsta världsklass ett par gånger då jag varit med var ingen som kunde/ville hjälpa heller. Den personen hade haft en hög roll i landets fotboll tiidgare. De som vill få något gjort skall egentligen nå ända upp till shejkerna direkt innan någon som helst vettig information eller något stort utbyte av fotboll kan ske. En privatperson når inte fram. I Dubai ser man överlag endast arbetare från Pakistan och andra länder med fattig befolkning. Araber ser man knappt överhuvudtaget på fyra dagar. Det är arbetare i massor överallt. Araber såg jag främst i dyra shoppingcenter, vid flygäfltets infodiskar och vid receptionen då jag skulle in till Burj Khalifa. Där var de klädda i sina vita traditionella dräkter. Föreställ dig att du rör dig fyra dagar i Finland och du ser finländare totalt i några minuter endast under dessa dagar. De som vill veta mer om idrott och eventuellt försöka med tur att hitta någon inkörsport kan säkert besöka "Sports City" i Dubai som finns på Google Maps. Många sporter är väl samlade där och det är ett enormt ställe. Att bara åka dit och se vad man kan åstadkomma kändes onödigt. Dels låg det lite avlägset och dels var värmen rejäl och att röra sig där till fots skulle knappast ha gett något intressant, fast man vet aldrig. 

Sammanfattningsvis är detta inget för finländska fotbollsspelare sett till värmen och ser man på hur landet fungerar är det med tanke på etik inte så bra heller. Det finns en orsak till att inga flygplan går direkt till Dubai från Norden. Resmålet är inte så etiskt korrekt och det kommer jag in på i en senare del. Under mins resa träffade jag inte på någon från Norden men jag såg två danskar sista dagen i ett köpcenter.

Bild 1. Cirka kl.18 vid Dubai Marina när solen gick ner. Då man reser ensam måste främlingar ta bilderna.  2.Jag i öknen nära Oman i 40 graders värme och sanden blåste lätt 3. En turist åker sandbräda.