Knäkontroll för fotboll, allt du behöver veta

När ska man göra knäkontroll programmet? En del görs i början av träningen men det går att ta in lite av det nu som då i träningen. Vi ska förbereda spelarna på det kaos och de krockar som finns i en fotbollsmatch. 

Det finns olika svårighetsnivåer, så samma grundövning kan anpassas från barn/nybörjare till vältränade seniorer.

Det handlar egentligen inte bara om att ”stärka knäna”. Man tränar framför allt spelarens förmåga att:

bromsa → stabilisera → accelerera → ändra riktning → landa

Det är precis de situationer där många fotbollsskador uppstår främst för flickor men även för pojkar.

 

Vad består knäkontroll av?

De klassiska övningarna bygger ungefär på sex delar:

1. Enbensknäböj
   • kontroll av höft, knä och fot
   • viktigt att knät inte faller inåt
2. Bäckenlyft
   • stärker säte och baksida lår
3. Knäböj
   • styrka och kontroll i ben/höft
4. Utfall
   • kontroll vid enbensbelastning och riktningsförändring
5. Plankan
   • bålstabilitet och kontroll av kroppens position
6. Hopp och landning
   • kanske den mest fotbollsspecifika delen
   • träning på att landa mjukt och stabilt samt hålla knä/höft i bra position
    

I åldern 8-12 år kan vi hålla det lekfullt och enkelt

Exempel:

1. Enbensbalans

• stå på ett ben
• passa bollen till en kompis
• 20–30 sek/ben

2. Knäböj

• 8–10 repetitioner
• fokus på att knäna följer fötternas riktning

3. Utfall

• 6–8/ben

4. Hoppa och landa

• två fötter → två fötter
• sedan ett ben → ett ben
• lär dem: ”landa tyst”

5. Hoppa + riktningsförändring

• hopp framåt
• stabilisera
• accelerera åt höger/vänster

Här är tekniken viktigare än belastningen.

 

I åldern 13-15 år

Här börjar det bli betydligt mer avancerat.

Exempel: 

• Enbensknäböj
• Enbens höftlyft
• Utfall bakåt
• Nordic hamstring
• Sidoplanka
• Enbenshopp
• Hopp + landning
• Hopp + 45° riktningsförändring
• Bromsning från högre hastighet

Nu kan man också börja ställa krav på reaktion:

Tränaren visar höger → spelaren hoppar, stabiliserar och accelererar höger.

Det börjar likna de situationer som faktiskt uppstår i fotboll.

 Exempel på schema för 13 år och uppåt som kan anpassas enligt nivå:

Knäböj – 2 × 8

Utfall bakåt – 6/ben

Enbensknäböj – 5/ben

Enbens höftlyft – 8/ben

Sidoplanka – 20 sek/sida

Enbenshopp + stabil landning – 5/ben

Sidledshopp + stabil landning – 5/sida

Hopp → 90° riktningsförändring – 4/sida

Bromsa från löpning → riktningsförändring – 3–4/sida

Reaktionsövning – 3–4 repetitioner

 

 

Vanor som kan ändra ditt liv

 

Varför strider barn?

Varför bråkar barn och slåss? Är detta av samma orsak som det är krig i världen? Har det med människans evolution att göra?

Det är en mycket klok och djupgående fråga och den har flera nivåer, från barnpsykologi till evolutionsbiologi och mänsklig kulturhistoria. Vi kan närma oss den i tre steg:

1. 

Varför bråkar och slåss barn?

Barn bråkar och slåss inte nödvändigtvis för att de är aggressiva av naturen, utan ofta för att de:

• Utvecklar sin sociala kompetens – De testar gränser, övar på samspel, lär sig vad som är acceptabelt.
• Saknar färdiga verktyg för konfliktlösning – De kan inte alltid sätta ord på känslor som frustration, svartsjuka eller orättvisa.
• Reagerar instinktivt – Impulskontrollen är fortfarande under utveckling. Hos yngre barn styr ofta känslorna handlingarna.
• Imiterar vuxna eller äldre barn – De lär sig genom att observera beteenden i omgivningen (hemmet, skolan, media).

Viktigt är att barns konflikter sällan är onda i sin natur – de är del av utvecklingen mot att bli empatiska och socialt kompetenta individer.

  

2. 

Har detta samband med krig i världen?

Det finns vissa paralleller:

• Kamp om resurser och makt – Liksom barn bråkar om leksaker eller uppmärksamhet, så handlar krig ofta om resurser, territorium, status eller inflytande.
• Oförmåga till konfliktlösning – Brist på empati, förståelse eller förhandling leder både små och stora grupper till våld.
• Vi-och-dom-tänkande – En evolutionär rest där grupper (tribalism) skyddar sig mot ”de andra”. Detta finns redan i barns lek: vi mot dem, mitt lag mot ditt.
• Kulturell inlärning – Liksom barn lär sig av vuxna, lär nationer sig av sin historia och sina ledare. Vissa samhällen odlar fredlighet, andra våldsamhet.

Skillnaden är att barnens konflikter oftast är kortvariga och personliga, medan krig är institutionaliserat våld, ofta underblåst av ideologi, rädsla eller girighet.

 

3. 

Har detta med människans evolution att göra?

Ja, delvis. Ur ett evolutionsperspektiv:

• Aggression har varit en överlevnadsstrategi – för att försvara sig, sin avkomma och sina resurser.
• Samarbete har också varit avgörande – människan är inte bara aggressiv, utan också en av de mest samarbetsbenägna arterna. Det är därför vi byggt samhällen.
• Vi är programmerade för både kamp och empati – beroende på situation, hot, resurstillgång och uppfostran.

Moderna hjärnan bär alltså spår av både stenåldersvåld och förmåga till fredlig samexistens. Det vi kallar civilisation är i grunden ett försök att dämpa våra destruktiva impulser och förstärka de konstruktiva.

Barn slåss inte för att de är onda, utan för att de lär sig att vara människor. På samma sätt är krig inte oundvikliga, men de är en produkt av djupt liggande mänskliga mekanismer: rädsla, behov, tillhörighet och makt. Genom uppfostran, utbildning och kultur kan både barn och samhällen lära sig bättre sätt att hantera konflikter.

 

Som förälder – konflikter som växtjord

Barn slåss och bråkar ofta mest i hemmiljö – inte för att de är “värre” där, utan för att det är deras tryggaste plats att utforska gränser. Därför:

Vad kan vi göra hemma?

1. Sätt ord på känslor: Hjälp barnet att identifiera och benämna vad de känner – t.ex. “Jag ser att du är arg för att din syster tog bilen du lekte med. Vad kan vi göra åt det?”
   → Det tränar självreglering och empati.
2. Visa att konflikt är okej – men våld inte är det: Det är mänskligt att bli frustrerad, men vi lär dem att hitta andra sätt att uttrycka det.
3. Modellera gott beteende: Barn snappar snabbt upp hur vi vuxna hanterar ilska, besvikelse och meningsskiljaktigheter. Våra handlingar väger tyngre än våra ord.
4. Stärk syskonrelationen långsiktigt: Gemensamma projekt, uppmuntran till samarbete och att se varandras styrkor kan minska konkurrensbehovet.
5. Förstå utvecklingsstadier: Vissa konflikter är helt enkelt kopplade till neurologisk mognad. En 3-åring saknar ofta impulskontroll; en 6-åring börjar kunna resonera. Möt barnet där det är. 

Som lärare – skolan som mikrosamhälle

I skolan tränar barn sig i att fungera i grupp – ett slags “fredsförberedelse” inför vuxenlivet. Där har vi ett stort uppdrag:

Vad kan vi göra i skolan?

1. Skapa en kultur av tillhörighet: Barn som känner sig sedda och hörda har mindre behov att uttrycka makt genom aggression.
2. Lära ut konflikthantering aktivt:
   
• Hur pratar man om en konflikt?
• Hur lyssnar man på någon som är arg?
• Vad är ett kompromissförslag?
  → Det här kan läras lika konkret som matematik eller fotbollsteknik.
3. Använd rastaktiviteter med mening: I synnerhet inom idrott kan vi öva på respekt, regler, laganda och samarbete – inte bara prestation.
4. Reagera konsekvent och tydligt på våld: Barn behöver veta var gränsen går, men också få hjälp att förstå varför.
5. Främja empati som färdighet: T.ex. genom rollspel, berättelser, klassrumsdiskussioner om känslor och rättvisa.

Förbindelsen mellan förälder och pedagog

Du befinner dig i båda världarna – och det är en styrka:

• Du ser hur barnen är hemma, och hur de är i grupp.
• Du kan bygga broar mellan föräldrar och skola, och skapa ett gemensamt språk kring konflikthantering.
• Du kan använda dina erfarenheter från fotbollen – en arena där kamp, samarbete och känslor ofta möts – som metafor för livet.  

Avslutande tankar

Bråk bland barn är inte bara en utmaning – det är en chans att lära. På samma sätt som världen behöver ledare som kan hantera konflikter utan krig, behöver barn vuxna som lär dem att känslor får finnas, men aldrig får skada. Du som både pappa och pedagog är i en unik position att påverka åt det hållet.

Sammandrag av resultaten från den nya studien om att nå svenskt A-landslag

Länk till studien finns längst nere under denna text. Studien undersöker utvecklingsbanorna för spelare som har representerat Sveriges herrlandslag i fotboll under en 13-årsperiod (2011–2023 för seniorer och 2011–2022 för U21).

Här är först några intressanta resultat:

Olika urvalsvägar
    •    Av de 118 seniorlandslagspelarna var ungefär en tredjedel tidigt utvalda (U15–U16), en tredjedel medelutvalda (U17–U19) och en tredjedel senare utvalda (U21 eller direkt senior).
    •    Spelare med senare utvalda banor gjorde sin debut i seniorlandslaget i genomsnitt 2,5 år senare än de tidigt utvalda.

Klubbmiljö och debutålder
    •    Majoriteten (60 %) av seniorlandslagspelarna hade under sina ungdomsår varit med i en klubb på högsta nivå (Allsvenskan eller motsvarande).
    •    Spelare från lägre rankade klubbar var överrepresenterade bland dem som nådde seniornivån utan tidigare juniorlandslagserfarenhet, och de debuterade även senare både på klubbnivå och i landslaget.

Individuella karriärbanor
    •    Studien visar att vägen till seniorlandslaget är mycket individuell. Även om majoriteten hade någon form av internationell erfarenhet på juniornivå, är tidigt urval inte ett absolut krav för att nå den elitnivå man ser i seniorlandslaget.
    •    Det framkommer att strukturer bör anpassas så att spelare kan växla in och ut ur olika utvecklingsmiljöer beroende på deras individuella behov.

Sammantaget betonar studien att det inte finns en “one-size-fits-all”-modell för talangutveckling i fotboll, utan att både tidpunkten för urval och klubbmiljön spelar en viktig roll för spelarnas utveckling mot den internationella seniornivån.

 

Mer intressanta resultat: 

 

1. Relativ ålderseffekt (RAE) och födelsekvartal
    •    Det fanns en tydlig överrepresentation av spelare födda under årets första halvår, särskilt bland dem som valdes tidigt till ungdomslandslag (U15–U16).
    •    Bland de som debuterade sent i landslaget (utan tidigare ungdomslandslags erfarenhet) var födelsemånaderna mer jämnt fördelade, vilket tyder på att relativ ålderseffekt spelar mindre roll i senare urvalsprocesser.

2. Tidiga jämfört sena debutanter i seniorlandslaget
    •    Spelare som blev utvalda till landslag tidigt (U15–U16) debuterade i genomsnitt i seniorlandslaget vid 22,8 års ålder.
    •    De som togs ut sent (U21 eller direkt till seniorlandslaget) debuterade i genomsnitt vid 25,3 års ålder.
    •    Det betyder att de som inte var med i juniorlandslag behövde ungefär tre extra år för att slå sig in på seniornivå, men de kunde ändå nå landslaget.

3. Klubbnivå och väg till landslaget
    •    88 % av landslagsspelarna hade spelat i en svensk klubb innan de gick till en internationell klubb.
    •    Spelare från klubbar i lägre divisioner hade oftare en senare debut i landslaget och en mer “icke-linjär” karriärväg, där de först etablerade sig i Allsvenskan eller Superettan innan de flyttade utomlands.

4. U21-landslagets roll som “andra chans”
    •    Ungefär 30 % av de som spelade i A-landslaget hade aldrig spelat i U21-landslaget.
    •    Samtidigt fanns det också spelare som endast spelade U21-landskamper men aldrig nådde A-landslaget.
    •    U21-landslaget verkar därmed fungera som en “andra chans” för spelare som inte blev valda i yngre åldrar men utvecklades senare.

5. Variation i spelarutveckling
    •    Vissa spelare gick “hela vägen” genom ungdomslandslagen (U15–U21) innan de nådde seniorlandslaget, medan andra hoppade över vissa steg eller kom in sent.
    •    Det fanns även spelare som inte hade någon ungdomslandslags-erfarenhet alls men ändå tog sig till A-landslaget, vilket visar på den stora variationen i vägar till elitnivån.

6. Seniorlandslagsdebut: Inhemsk vs. utländsk klubb
    •    Av de som debuterade i svenska A-landslaget var 69 % kontrakterade av en utländsk klubb vid debuten, medan 31 % fortfarande spelade i en svensk klubb.
    •    Detta tyder på att många spelare når landslagsnivå först efter att ha flyttat utomlands och etablerat sig i en större liga.
    •    Det kan också spegla att landslagsledningen värderar spelare i internationella miljöer högre vid uttagning.

7. Positionens betydelse för karriärvägar
    •    Studien antyder att det kan finnas skillnader i utvecklingsvägar beroende på spelarnas positioner.
    •    Exempelvis verkar försvarare och målvakter i genomsnitt debutera senare i seniorlandslaget jämfört med anfallare och mittfältare.
    •    Detta kan bero på att defensiva roller kräver mer erfarenhet och taktisk mognad, medan offensiva spelare ofta får chansen tidigare på grund av individuell spetskompetens.

8. Exempel på spelartyper med olika vägar

Studien ger exempel på olika typer av karriärvägar:
    •    “Wonderkids” – spelare som identifierades tidigt, spelade ungdomslandslag från U15 och blev professionella i ung ålder.
    •    “Senblommare” – de som slog igenom i Allsvenskan eller Superettan senare och inte valdes till juniorlandslag men ändå nådde A-landslaget.
    •    “U21-vägen” – spelare som kanske missade ungdomslandslagen men tog plats i U21 och därifrån vidare till A-landslaget.
    •    “Utlandsresenärerna” – de som fick sitt genombrott först efter att ha flyttat utomlands och därifrån blev aktuella för landslaget.

Detta visar att det inte finns en enda “rätt” väg till toppen.

9. Vad kan tränare och klubbar lära sig?
    •    Att tidigt urval (U15–U16) kan gynna vissa spelare men inte är avgörande för att nå landslaget.
    •    Att vissa spelare utvecklas sent och därför bör klubbar och akademier ha tålamod och skapa miljöer där även senblommare får chansen.
    •    Att yngre spelare ofta får en snabbare väg till landslaget om de tidigt flyttar utomlands, vilket kan vara både en möjlighet och en utmaning för svensk klubbfotboll.

10. Jämförelse med andra länder

Även om studien fokuserar på Sverige, liknar resultaten många andra internationella studier.
    •    Länder med starka akademisystem (t.ex. England, Spanien, Tyskland) har fler spelare som väljs tidigt och följer en “rakare” väg.
    •    I länder med mindre resurser för talangutveckling (t.ex. vissa skandinaviska länder) ser man oftare “icke-linjära” karriärvägar, där spelare blommar ut sent eller tar alternativa vägar till landslaget.

Inkluderande utvecklingsmodeller behövs

Studien bekräftar att det finns flera vägar till elitnivån i svensk fotboll. Tidigt urval kan ge fördelar, men det är inte en garanti för att nå landslaget. Många spelare blommar ut senare, och därför behövs flexibla system där spelare kan utvecklas i sin egen takt utan att “stängas ute” från möjligheter om de inte valts ut tidigt.

    •    Det finns många olika vägar till landslaget – tidigt urval är ingen garanti för framgång.
    •    Spelare i lägre divisioner kan fortfarande nå toppen, men de debuterar ofta senare.
    •    U21-landslaget fungerar som en “andra chans” för spelare som missat ungdomslandslagen.
    •    Defensiva spelare verkar ha en längre utvecklingskurva jämfört med offensiva spelare.
    •    Att flytta utomlands kan snabba på vägen till landslaget, men det är ingen nödvändighet.

https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371%2Fjournal.pone.0316216&fbclid=PAZXh0bgNhZW0CMTEAAaYHcFkBCVdIUV5knCWIYcZaqGYtuozcfgBLCyuma-FpiPUHH6nH8K0413w_aem_2V3PgRdvTBYbMFhljAduhw

Will it make the boat go faster? Kommer det att göra så att båten går hårdare?

Vad jag använt för att äta hälosamt och sätta kroppen i bättre skick nu i en månad:

Metoden "Will it make the boat go faster?" är en enkel men kraftfull metod för att hålla fokus på det som verkligen bidrar till målet. Meningen kommer från det brittiska roddlandslaget, som inför OS 2000 använde den som ett mentalt träningsknep. De ställde sig konstant frågan om varje handling, träning eller beslut skulle hjälpa dem att vinna guld, och om svaret var nej, så undvek de det. Knepet hjälper till att ta bort distraktioner, prioritera rätt och att hela tiden arbeta mot målet.

Det kan appliceras på många områden i livet – allt från idrott till karriär eller personliga mål. Genom att ställa den enkla frågan kan man undvika sådant som tar energi eller fokus utan att leda till framgång.

Varje gång jag är sugen på något eller ska äta något frågar jag mig, kommer det här att hjälpa mina mål jag har just nu? Får det båten att gå snabbare = blir min kropp mer hälsosam av detta...

Hur mycket dopamin utsöndras av idrottande

Yle skrev att scrollande på telefonen är som kokain. Dopamin utsöndringen är dock inte alls på samma nivå. Men det var förstås en rubrik som gav dem många klick. Så här fungerar det rent vetenskapligt:

Att mäta hur mycket dopamin som utsöndras vid olika aktiviteter är en komplex uppgift som oftast utförs i en laboratoriemiljö med hjälp av hjärnavbildningstekniker som PET (positronemissionstomografi) och fMRI (funktionell magnetresonanstomografi). Direkt mätning av dopaminutsöndring i realtid i naturliga miljöer är betydligt svårare.

Här är en översikt över hur olika aktiviteter kan påverka dopaminutsöndring:

1. Scrolla på mobilen: Det finns ingen exakt siffra för dopaminutsöndringen vid mobilanvändning, men studier har visat att belöningssystemet i hjärnan aktiveras, vilket innebär att dopaminutsöndringen ökar. Denna aktivitet är dock troligen mycket lägre jämfört med andra aktiviteter på listan.

2. Idrotta: Träning har visat sig öka dopaminutsöndringen, särskilt efter intensiva träningspass. Endorfiner och andra neurotransmittorer ökar också, vilket bidrar till det så kallade "runners high".

3. Kokain är känt för att dramatiskt öka dopaminnivåerna genom att blockera återupptaget av dopamin i synapserna. Detta resulterar i en kraftig och snabb ökning av dopaminkoncentrationen, mycket högre än vad som normalt uppnås genom naturliga aktiviteter. Siffror visar att kokain kan öka dopaminnivåerna i synapserna med flera hundra procent.

För att ge en konkret siffra:

- Vid kokainanvändning kan dopaminnivåerna öka upp till 3-5 gånger högre än basnivån.

- Vid intensiv träning kan dopaminnivåerna öka med cirka 30-50%.

- Vid användning av mobiltelefon är ökningen mycket mer blygsam och svår att kvantifiera exakt, men det är betydligt lägre än de andra aktiviteterna.

Det är viktigt att notera att dessa siffror är ungefärliga och att individuella variationer kan förekomma. Olika människor kan uppleva olika nivåer av dopaminutsöndring beroende på genetiska och miljömässiga faktorer.

Har vi fri vilja?

Det faktum att vi inte vet exakt vad vi kommer att tänka om 15 sekunder kan ses som ett argument mot en viss form av fri vilja, nämligen den traditionella idén om en helt självständig och oberoende viljehandling. Om våra tankar och handlingar är resultatet av omedvetna processer och externa influenser som vi inte har full kontroll över, kan det ifrågasätta om vi verkligen har "fri vilja" i den traditionella meningen.

Å andra sidan argumenterar vissa filosofiska och vetenskapliga perspektiv att vår oförutsägbarhet i tankar och handlingar kan vara ett tecken på att vi faktiskt har fri vilja, i och med att våra beslut inte är helt determinerade och förutbestämda. Istället kan våra val vara resultatet av en komplex interaktion mellan våra medvetna intentioner, tidigare erfarenheter och omedvetna processer.

Så, huruvida människor har fri vilja eller inte är en komplicerad fråga som beror på hur man definierar fri vilja och vilken vikt man lägger vid medvetna kontra omedvetna processer i beslutsfattandet. Det är ett ämne som fortfarande är mycket debatterat inom filosofi, psykologi och neurovetenskap.

Gör en lista på ett smart sätt

Då man har många saker att göra så kan man göra en lista och kryssa av en sak i gången. Då man driver många projekt som tar länge att gå igenom så kan man också göra en lista. Om varje projekt tar 15h så kan man ha dem på en lista och det projekt man har lust att jobba med så jobbar man bort lite från då man har tid. Är något mer brådskande eller mer passande så tar man det just då man råkar ha tid. För min del ser det ut ungefär så här just nu:

1. Skriv av alla kursanteckningar till datorn (så snabbt som möjligt så blir det bäst)

2. Gör klar onlinekurs 1(cirka en månad tid kvar)

3. Gör klar onlinekurs 2 (cirka två veckor kvar)

4. Skapa info för läger 1 (cirka en månad kvar att fixa detta)

5. Skapa info för läger 2 (cirka en vecka kvar att fixa detta)

6. Skapa info för sportlovsaktivitet (cirka två veckor kvar att fixa detta)

7. Utveckla kurser inom lärarjobbet (överhängande hela tiden, men gör det viktigaste inom en vecka).

8. Utveckla sommarens aktiviteter (tid 3mån ännu)

 

Förutom allt det här ska privatlivet, ekonomin och familjelivet ha sina listor förstås också. Ett bra minne och kalender i telefon hjälper till rätt bra. Vissa människor vill förstås ha en kalender som man skriver i med penna. Att ha kalender och listor gör att man kan sova bättre på nätterna. Att skriva ner saker får en att slappna av lite även om man har många saker hängande och väntande! Det vore också bra att ha en lista på saker man vill göra i livet för livet rullar på rätt snabbt ibland. Man kan även ha olika konton där man sparar pengar till olika saker.

Förenade Arabemiraten och Dubai del 1/4!

Gjorde en hel del research på Dubai innan jag åkte dit fyra dagar under höstlovet 2023. Skall ge er några länkar till negativa artiklar jag läst. Allt lär dock ha blivit bättre nu jämfört med 15 år tillbaka.

Från 2006

https://www.arbetaren.se/2006/12/22/dubai-bakom-lyxen/

Från 2015

https://swedwatch.org/sv/teman/bakom-drommen-om-dubai/

Cirka 12 år gammal artikel av kändisreportern Martin Schibbye (ni kan googla på Dubai+Schibbye)

http://www.martinschibbye.se/AE_menu.php?menuId=3

Från 2023

https://www.biblioteksbladet.se/nyheter/internationellt/en-installd-kongress-ar-ocksa-en-kongress/

https://www.biblioteksbladet.se/nyheter/internationellt/fangslad-i-dubai-pa-grund-av-sin-journalistik/

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/hundratals-svenska-tjejer-jobbar-i-dubai-ett-leos-lekland-for-vuxna

Orsaken till att jag skulle resa någonstans var att det planerats en 40-års resa med vänner, men den skulle inte bli av efter en ekonomiskt tung vinter 2022-2023. Själv backar jag i princip aldrig från en idé och då det in i det sista blev klart att endast jag tänkte resa någonstans så sökte jag resmål som kunde göra nytta. Amsterdam har en stor expertis inom fotboll, Rom har en del fotboll och annat intressant att bjuda på men det är mest intressant att ta sig ut utanför Europa om jag en gång far någonstans. Jag ville uppleva något speciellt och Dubai är ju lugnt sagt speciellt. Ungefär två veckor innan resan bokade jag flyg och hotell efter att ha satt 40h på att söka information och tänka ut vad jag exakt vill. Ett bolag som jag kunde resa billigt med flög på natten och det blev att resa Finland-Sverige-Turkiet-Dubai (Förenade Arabemiraten). Resan kostade runt 700 euro. Hotellet vid Dubais Marina kostade 300 euro till slut för tre nätter, men normalpris på det hotellet och de andra hotellen där var cirka 800 euro egentligen. Jag har en viss nivå av medlemsskap på en bokningssajt som ibland kan ge riktigt bra priser.

Resans mål:

A) Prata med människor som jobbar där, få dem att lita på mig och öppna upp sig med historier

B) Undersöka om Finlands fotboll ska ha något alls att göra med Dubai och liknande ställen. Jag hade ett par möjliga kontakter där främst genom coacher från Serbien.

C) Uppleva värmen i stadens luft och i havet, men även i öken ett stenkast från Oman!

D) Testa turistlivet fullt ut (förutom nattklubbarna) och kunna granska det kritiskt sedan.

E) Leva fullt ut varje dag så som jag lärt mig på senare år. Stiga upp tidigt, uppleva massor, äta sällan och hålla högt tempo. Göra resan på ett sätt som väldigt få människor skulle planera att göra.

Sätter in fyra bilder från starten på resan här. 1. Vasa 2. Filmer, serier, musik och dataspel för alla i planen 3. Flyger väldigt nära Irak och Iran lugnt sagt. 4. Turkish Airplines är helt bra och resan är bara 6-7h från Helsingfors.

Vad är kunskap inom fotboll?

Vad är kunskap? Den främsta forskningen som är bevisad - är kunskap tills något bättre kommer. Personligen har jag tagit del av allt fram till UEFA-A. Det var en bra start på att förstå fotboll och alla som utbildat mig har gjort sitt bästa. UEFA:s forskning är väldigt subjektiv ändå och alla utbildningar ser olika ut i olika länder vilket är helt galet. Studerar du till pilot eller läkare använder alla samma språk och den senaste forskningen. Inom pilotyrket finns ett intranät där man kan följa med det som sker och eventuella tekniska fel på vissa planmodeller. Det här fungerar globalt.

Inom fotboll har det aldrig varit ordentlig ordning på något. De som bestämmer har haft andra intressen än att utveckla fotbollskunskapen. Korruption och egna intressen har präglat de högst uppsatta inom fotboll och FBI har fått utreda mycket och gripa flera människor. Inom fotboll görs forskning på en viss nivå hela tiden överallt i världen. De som tar en UEFA PRO licens gör ett arbete som kan tänkas motsvara något sorts arbete på magisternivå. Även om det vore på den nivån ska vi komma ihåg att de arbetena inte alltid är bra. I vår podcast skojade vi om detta kring vårt 90 sidors magisters arbete från 2008 som innehåller en hel del information med dålig kvalité.

Personligen har jag sett presentationer av de två största klubbarna i Madrid där de visar hur de använder forskning. I databaser för fotboll söker de artiklar. De söker t.ex. på perception och får 200 träffar. De kan omöjligt läsa igenom alla artiklar så de får gissa sig fram till vad som kan vara bra forskning inom perception för fotboll. De har valt ut t.ex. fyra arbeten, tagit information därifrån och sedan skapat övningar och lite filosofi för klubben. Slutresultatet kanske inte blev så bra och jobbar man i världens största och rikaste klubb borde man fråga sig hur man ska få ett bättre slutresultat. Jag hade en bild på tre holländare på stories på Instagram för cirka en vecka sedan. Deras forskning är den mest tydliga, ärliga och genomtänkta som finns. Den är på en helt annan nivå än vad en tränare producerar på sidan om sitt coachande. De har jobbat med tränarutbildning och ”vad är fotboll” på absolut nördnivå samt utvecklat allt klart och tydligt. Allt de tar upp är bevisat. Bevisa det så behöver vi inte tro på dig, är ett förekommande uttryck. Så all kunskap de tar upp kan bevisas. Då vi sitter med 80 tränare från hela världen i ett rum kommer det många frågor men alla är med på tåget. Det som är bevisat är bevisat. Kommer det ännu bättre forskning så ändrar det vad som redan finns. De utvecklar sina teorier ibland och då kommer det fram i deras nyaste forskning och detaljer förbättras lite grann.

Att de har ett fotbollsuniversitet i Portugal är intressant. Jag skulle hoppas att de har en objektiv syn på fotboll och använder enbart kunskap i sin utbildning. Exakt vem som gått där och vad de gjort där är väl inte helt klart alltid. Vissa stoltserar med att de gått där. Tränare som Pedro Marques, Nelson Caldeira och andra från Portugal bevisade sin okunskap i Helsingfors under två dagar i juni 2023. Här lite från det:

Vad jag skedde då tre portugiser fick dra en fortbildning åt bollförbundet sommaren 2023? De kommer in med subjektivitet i mängd och massor. De pratar om saker de gör och som hittats på i deras klubbar. Ofta var nivån så låg att folket i salen gjorde något helt annat på sina datorer eller bara tittade på varandra. Otroligt mycket av materialet var svårt att förstå, de satte fram 15 gånger mer information än man kan ta in från en bild, de kunde knappt förklara men konstaterade att ”det här var väldigt viktigt”.

Inlägg om Portugiserna med länk, det finns även massor av bilder från kursmaterialet. Ett material vi skulle få efteråt men ingen har fått det och ni kan ju gissa varför. Det var riktigt låg nivå på allt men man kan säkert lura någon turist med det då det är fina färger och pilar. Katastrof. http://www.fotbollsfabriken.fi/2023/10/fotbollsfortbildningen-fran-juni-2023.html

Att de saknar mängder av kunskap som även finländare som inte studerat holländarnas material har, säger en hel del. De här människorna är till att börja med tränare och inte tränarutbildare. Att de jobbar i Monaco, Benfica och dylika klubbar gör inte att de är kunniga. Folk i Madrids största klubbar är inte heller kunniga. Att folk lyckas ta sig fram i fotbollsvärlden beror ofta på bra spelare. De här portugiserna har råkat stöta på spelare som Pepe och M´bappe under sina tränaruppdrag. Rätt ödmjukt sa de att de var nöjda att de åtminstone inte förstört spelarna. Där kanske jag kan hålla med åtminstone. Scouting är något som gör vissa stora klubbar och lag väldigt framgångsrika i många länder. Det sker i Benfica till stor del, de scoutar väldigt hårt. De har sitt klimat i Portugal som är bra för fotboll och de får fram x-antal bra spelare. Det om det.

Vad gäller tränare som tar sig fram i världen. Du behöver inte kunskap för att ta dig fram i en värld där saker bygger på annat än kunskap. Du kan inte jobba för NASA utan att kunna ta till dig den främsta kunskapen men du kan jobba för Real Madrid inom fotboll utan att kunna ta till dig den främsta kunskapen. För inte ens de grundar sin verksamhet på den främsta kunskapen utan på lite plock här och där. Hur kan de då vara framgångsrika? Pengar är ett av svaren på den frågan. Dynamo Zagreb är en av de tre bästa klubbarna i världen på att producera och sälja spelare dyrt (Modric, Rakitic o.s.v.) och de är riktigt bra på att scouta spelare. De har en viss kunskap men även om den är begränsad så kan de lyckas gång på gång, för de klarar sig utmärkt i den konkurrens som finns. Folk kan ta sig fram i fotboll med hjälp av A) Kontakter B) Pengar C) Framgång i en serie som byggde på en slump till stor del (de kan inte göra om samma sak och speciellt inte med samma metod) D) Toppklass spelare som råkat komma från deras lag (de tar stor ära för att ha utvecklat spelare) E) Lite vad som helst för sätt som du inte kan ta dig in till NASA, Navy Seals, kirurgi eller för att köra ett flygplan.

En orsak att jag ”hackar” eller kommenterar metoder som används i Finland på ställen där jag har insikt beror på att de gör fel enligt den forskning som finns. Jag kan ge feedback som ska fungera som feedforward för att föra dem framåt, men då behöver de ha kontakt med mig. Att göra mängder av fel år 2023 är ganska skrattretande för att t.ex. en föreningsledare inte ”har tid” att utvecklas. Den främsta kunskapen finns och det har kommit ut ett par böcker de senaste fyra åren. De kan vara svåra att förstå helt och hållet men det går bra att ta kontakt med folk som gått kurserna som böckerna baserar sig på. Jag själv har erbjudit min hjälp men det ”finns inte tid” från deras sida. Det finns ett par andra än mig själv i Österbotten och Finland som har satt ner de timmar som krävs för att förstå allt. Att lära ut det vidare är en annan sak men det har jag själv satsat hårt på, endast den främsta kunskapen kan göra finländska spelare ännu bättre och tävla internationellt också. Vi har inte 60 miljoner människor i befolkningen, vi måste ta vara på de som spelar fotboll och ge dem bästa möjliga utbildning.

Om man vill tro på det här måste man ta del av den nyaste kunskapen och forskningen. Jag gjorde två onlineutbildningar som tog över 100h per utbildning att skapa. Den har testats på elittränare, tränare, elitspelare, spelare och även en förälder inom fotboll som saknade egen fotbollsbakgrund. Alla förstod att det här är en högre nivå än något de upplevt tidigare. Det är inte ”min metod” utan det är den främsta forskningen och den kan appliceras på olika sätt. VAD-nivån träning ska vara samma för alla i hela världen, HUR-nivån är en annan sak och där kan man göra på miljoner olika sätt. Att folk inte har koll på VAD och blockerar informationen, det är ett stort problem och det är där jag hackar/kommenterar. Vill du förstå det här behöver du sätta dig in i material, men en snabb väg att kanske förstå vad som är dåligt är att se de bilder jag tog i Helsingfors och har laddat upp. Att få dig att tro på mig är omöjligt utan att just DU sätter dig in i material och du behöver även ha någon sorts bakgrund inom fotboll för att lätt komma igång. De som satt sig in i materialet med olika bakgrund kan jag ge namn på (och de har funnits offentligt med i reklam för material) så det går att prata med dem också.

Det är sällan jag har koll på enskilda tränare i Finland eller i världen och kan kommentera just den personen. Det kan jag endast om vi spenderat en tid på samma kurs tillsammans. Jag vet inte vad de förespråkar oftast. Men ser jag något de gör och kallar det för en viss sak så kan jag kommentera det. Ser jag rubriker som ”succetränare” så ställer jag mig snabbt skeptiskt till det uttrycket. Ja tror ingen i Finland har förtjänat den utmärkelsen. Graham Potter har gått de högsta utbildningarna av holländarna och lyckats med en hel del, vet inte vad man ska kalla honom exakt trots hans fina arbete med Östersund och Brighton. Sen känner jag Colombias tränare för det sjätte bästa laget i landet, han är på en rejält hög nivå. Då man talar med honom inser man hur långt hans tänkande har kommit inom den högsta kunskapsnivån. Det blir svårt att prata om saker med honom emellanåt, men han ger en ny chans att formulera en tanke eller en fråga, för att hjälpa en.

Det finns även i fotboll väldigt ofta EN SANNING för fotboll har forskning på samma nivå som pilotyrket, kirurgin och NASA. Problemet är att fotbollsmänniskor struntar i att ta del av detta då UEFA/FIFA har struntat i det. Men det finns alltså en SANNING – EN KUNSKAP inom de allra flesta frågor inom fotboll. Det går att säga vad som är rätt och fel. Det sätt folk använder ”perception” på i Finland och i andra länder är fel. De har inte förstått någonting. Jag har hjälpt utvecklingschefen för bollförbundet med bl.a. det och han har lovat ändringar i material men jag tror inte att någon kommer att jobba ordentligt med de flesta av de saker jag hjälpt till med. Det finns sällan ”många sanningar” inom fotboll utan EN sanning, tills något nytt har överbevisat kunskapen.

Vad gäller tränare så vet man sällan vilka som har byggt upp något bra, det kanske bara lyckades där och då. Jag har själv lyckats superbra fram till 2018 massor av gånger och säsonger även om jag med facit i hand de senaste fyra åren vet att jag borde ha ändrat på mängder av det jag gjorde och att jag ofta coachat fel till 50%. Vem som far utomlands som tränare spelar ingen roll, det ser ut som att de är superkunniga men det berättar inte nödvändigtvis hela sanningen. Ordet tur kan ju existera till viss del i fotboll på kort sikt, men oftast kan man reda ut vad som sker in i minsta detalj och få svar.  Om man vill jämföra högst kunskap jämfört med mycket pengar i klubben samt bra spelare i truppen så är det ganska stor chans att kunskapen inte vinner. Så Real Madrid slår våra finländska klubbar även om vi har högst kunskap i världen. Men att blockera kunskap och inte ta den på allvar är det värsta vi kan göra för våra spelare och fotbollens utveckling.

Fotbollsspelarnas välmående

 

Fick denna text via sociala medier och det är väldigt

bra skrivet. Precis så här kan speciellt en ung spelare

känna sig. Föräldrar som inte förstår sig på lagidrott

och bollsport har en hel del att tänka kring här också.

Risker med kallbad

Trots att det finns många fördelar med att bada kallt, finns det också några negativa sidor att ta hänsyn till. Jag lovade för en månad sedan att kolla upp detta. 

Det vore även intressant att undersöka vad som sker under en enda dag när man duschar kallt eller tar ett kallbad. Kroppen går in i ett överlevnadstillstånd och på kort sikt får man en massa positiva effekter. Men hur är det under resten av dagen, tar inte det här mycket energi och ger en höjning av ”allt” bara en viss tid? Kanske man är extra trött senare på dagen?

Kom ihåg att nedkylning påverkar återhämtning från idrott negativt. Många försöker gå emot forskningen och påstå annat.

Här några negativa punkter om kallbad:

1. Hypotermi: Hypotermi är en tillstånd när kroppstemperaturen sjunker under 35 grader Celsius, vilket kan orsakas av långvarig exponering för kyla och i värsta fall leda till allvarliga hälsoproblem, till och med dödsfall. Därför bör man alltid följa rekommendationerna om hur länge man kan bada kallt.

2. Ökad risk för hjärtattacker: När man utsätter kroppen för kyla, ökar risken för att blodkärlen drar ihop sig, vilket kan försvåra blodflödet till hjärtat och öka risken för hjärtattacker. Risken är högre för personer med högt blodtryck eller andra hjärtsjukdomar. 

3. Ökad risk för infektioner: Kallt vatten kan innehålla bakterier, vilket ökar risken för infektioner. Det är därför viktigt att välja en ren och säker plats att bada på. 

4. Försämrad hudhälsa: Långvarig exponering för kallt vatten kan leda till uttorkning och irritationsreaktioner i huden, särskilt om man har känslig hud. 

Källor:

- "The dangers of cold water swimming", BBC Future, https://www.bbc.com/future/article/20191010-the-dangerous-rise-of-cold-water-swimming 

- "6 dangers associated with cold water swimming", Outdoor Swimmer, https://outdoorswimmer.com/blogs/6-dangers-associated-with-cold-water-swimming 

- "The Risks and Rewards of Cold Water Swimming", Verywell Fit, https://www.verywellfit.com/the-risk-and-rewards-of-cold-water-swimming-4163686

Nedkylning av kropp för att få effekter

Vad säger forskning om att kyla ner sig i kallt vatten? Ni får ta del av tre länkar här till att börja med. Jag kommer att komplettera denna artikel idag eller i helgen med mina slutsatser och mer info även om vinterbad. Är det enbart bra att chocka kroppen med vinterbad och sätta den i "överlevnadstillstånd".

En helt intressant länk: https://www.idrottsforskning.se/kyla-forsamrar-aterhamtningen/

Forskaren skriver också: Det är diskutabelt ifall kallbad dämpar muskelinflammation sedan den senaste forskningen från Jonathan Peake grupp i Australien - har visat att kallbad omedelbart efter styrketräning inte minskar den akuta muskelinflammationen. En studie att titta på mer långsiktiga effekter av kalla bad säkert vara intressant att testa.

En till bra länk: https://tyngre.se/artikel/kallvatten-for-mer-styrka/

Kommentar från skribenten om detta då han på slutet spekulerade en del: Men kom ihåg att slutsatserna här är mina spekulationer. Jag kan mycket väl ha fel. Det enda vi vet är att regelbundna kallvattenbad efter styrketräning inte har någon positiv effekt utan det pekar snarare mot en lite negativ effekt.

En till länk om "kill or cure": https://physoc.onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1113/EP086283